För den som är intresserad av en levande landsbygd finns mängder av inspiration att hämta från andra byar. Det kan handla om saker i stort eller smått, utförda av enskilda eldsjälar eller många, allt med syftet att skapa gemenskap och trivsel i lokalsamhället. I ett gäng kommande texter kommer vi lyfta fram sådana exempel, med förhoppning att de ska vara intressanta, underhållande och i vissa fall också inspirerande. Kanske finns det någon i Askerödsbygden som vill göra något liknande? Vi hoppas ni kommer uppskatta läsningen!
Som alla vet har landsbygden på många sätt utarmats de senaste decennierna. Det räcker att se till vår egen bygds historia för att häpna. Långt in på 1900-talet var det liv i Askerödsbygden. Bland annat fanns en järnväg med station, café, klädaffär, urmakare, andelsslakteri, mejeri och ett flertal mataffärer. Men sakta med säkert försvann det mesta. Kvar blev en vacker by och några fina verksamheter.
Nuförtiden är det de större städerna som lever. Det är där de flesta både arbetar och köper vad de behöver. Vi har kunnat vänja oss vid stora affärer i städernas ytterkanter där man lyckas hålla ett lite billigare pris på varorna eftersom affärerna är så stora. Så för varje hushåll kan det vara en vinst att åka några mil dit. Men för landsbygden i stort blir det en förlust och även för det hållbara samhället. För givetvis vore det mer hållbart om viktiga butiker och service fanns nära, även bortom större städer.
En by som velat utmana uppfattningen om den utarmade landsbygden är vår egen granne i nordost, Svensköp. Med en väl fungerande lanthandel och populära grillkvällar har de visat att det fortfarande kan fungera att ha verksamhet på landet. Men det kanske mest intressanta de genomfört är en lokalekonomisk analys (LEA). Det är en typ av analys som etablerades i Storbritannien och som nu kommit till Sverige. Syftet med analysen är att synliggöra den lokala ekonomin. Den kanske mest intressanta siffran är hur mycket pengar som hushållen i en viss by förfogar över, pengar som just nu försvinner ur det lokala likt vatten som rinner ur en ihålig hink. Att få dessa pengar att stanna i lokalsamhället, att täppa igen hålen i hinken, kan mycket väl vara nyckeln för att få igång lokala ekonomier igen. För även om det kan vara billigare att åka till en stormarknad i staden så gör pengarna betydligt mer nytta om de stannar lokalt.
Låt mig exemplifiera med 400 kr som någon betalar för att få sallad och pumpor från den lokala grönsaksodlaren. En del försvinner i skatt och avgifter, men grönsaksodlaren får en del kvar. Den tar 250 kr av dessa och går till den lokala frisören. Återigen försvinner pengar i skatt och avgifter, men lite blir kvar. Frisören använder då 100 kr av dessa till ett medlemskap i det lokala föreningslivet. På så sätt har de ursprungliga 400 kronorna gett upphov till transaktioner på ytterligare 350 kr. Detta kallas för multiplikatoreffekt och den uppnås inte alls lika väl när vi spenderar pengar långt bort.
Hur mycket pengar hade då Svensköps invånare att förfoga över när analysen genomfördes? Jo, en bit över 80 miljoner kronor, av vilka 70 miljoner var pengar som försvann ur den lokala ekonomin. Undersökningen visar att det finns utrymme att utveckla det lokala; i Svensköp och säkert också i jämförbara byar. Och samtidigt kan människorna ta makten över utvecklingen så att det sker på ett hållbart sätt – kanske med fokus på mat, förädling, återbruk och kultur mm.
Den som vill läsa hela Svensköps lokalekonomiska analys gör det genom att klicka på länken nedan!