Reflektion: Varför engagerar landsbygdsskolorna?

Många drog nog en lättnadens suck efter förra veckans politikerträff i Pärup. Åhörarna, bestående av diverse intresserade kommuninvånare från Hörbys lantliga områden, var lättade för att politikerna talat varmt om landsbygden och dess skolor. Politikerna, bestående av representanter från de mest kända partierna, var lättade för att mötet gått städat och väl till. Inga högafflar hade tagits till. Inga käppar kastats i vredesmod. Och det är ju värdefullt bara det.

Det är inte särskilt ofta det dyker upp frågor som väcker så starka känslor som landsbygdens skolor. Byföreningar, som annars mest trevar fram eftersom det inte alltid är självklart vad man ska syssla med, väcks till liv. Det påbörjas samarbeten föreningar emellan. Bjuds in politiker och talas med media. Och kanske är det inte så konstigt. Förutom de mer uppenbara vinsterna med att ha skolor på landsbygden, såsom att barn slipper åka skolbuss, får kompisar i närområdet och en känsla av hemvan trygghet, så sker det så mycket mer i våra skolor än vi kanske tänker på. Inte minst bygger skolorna ett socialt kitt som är svårt att ersätta. Alla barnfamiljer i en bygd har en relation till skolan. Och väl där får de en relation till varandra. Ena föräldern är tränare i fotbollslaget och kan svara på frågor från nyfikna. Nästa är verksam i byföreningen och tipsar andra om en kommande aktivitet. Ytterligare en är körledare i kyrkan och berättar om uppkommande evenemang i församlingen. Försvinner skolan från bygden riskerar dessa relationer att, om inte försvinna, så försvåras. Vilket självfallet vore ett hårt slag i lite avigt placerade bygder där just gemenskap skapar så många betydelsefulla saker i människors liv.

Det är mot denna bakgrund som de allra flesta helst ser att landsbygdsskolor finns kvar. De har betydelse såväl för barnen som för bygderna i stort. Dessutom finns det en inbyggd dramatik som inte existerar i staden. På Möllan i Malmö vet man att en ny bagare kommer ersätta om en annan försvinner. En ny butik poppar upp där en annan stängt ner. De skollokaler som står tomma fylls snart igen. På landsbygden har erfarenhet visat att så sällan är fallet. När butiker, bagare eller skolor försvinner här så kommer de inte tillbaka. Många kämpar därför för att hålla näsan över vattenytan så länge det går.

Framtiden får utvisa hur det kommer gå för Hörby kommuns landsbygdsskolor. Fortfarande finns orosmoln – det gör det alltid när kommuner ska få åtskilliga goda syften att rymmas i en och samma budget. Låt oss därför inte bli passiva i frågor som betyder så mycket för så många. Låt oss fortsätta samtala om betydelsen av våra skolor och låt oss, inte minst, även fundera över hur vi utvecklar våra byar så att barnfamiljer trivs och vill bo här. En sådan dialog är nog det bästa vi kan göra för att behålla de skolor vi gillar så mycket.

Jonas

 

Givande politikerträff i Pärups bygdegård

Under torsdagskvällen hölls en längre politikerträff i Pärups bygdegård. Ämnet var Hörby kommuns landsbygds utveckling i allmänhet och landsbygdsskolornas vara eller inte vara i synnerhet. Väl hållna av moderator Anita Persson läts representanter från kommunens mest kända partier prata om ämnet och fick därutöver svara på frågor från allmänheten.

Det tog inte lång tid innan det blev tydligt att det finns en bred samsyn kring landsbygdens betydelse bland Hörbys politiker. Alla vill de ha en levande och blomstrande landsbygd dit människor vill flytta och där människor kan verka. Alla ser de skolorna som viktiga, ja till och med avgörande, för att det blomstrande ska kunna ske.

Även om viljan uppenbarligen finns bland våra förtroendevalda uppkom ett par frågeställningar som visar varför frågan alls kommit upp på agendan. En frågeställning rör statens styrning av skolan och de höjda krav som ställs på undervisningen. Dessa föranleder att kommuner behöver investera i fungerande salar, med rätt verktyg och utrustning för att klara allt ifrån teknik- till hemkunskapslektioner. För Hörby, där man under många år underlåtit att underhålla byggnader på rätt sätt, innebär det att stora investeringar krävs för att säkra en likvärdig skolgång för alla barn. En annan frågeställning gäller vad som kan hända om vi skulle hamna i lågkonjunktur – vad händer då med mindre enheter, såsom landsbygdsskolor, som kontinuerligt kostar mer än större enheter som finns i Hörby tätort? Men även om frågeställningar som dessa uppkom så utgjorde de denna kväll undantag. Budskapet som politikerna, från alla läger, önskade förmedla är att de vill behålla landsbygdsskolorna. Ett fint besked för de åhörare som känt oro i frågan.

Utifrån ett personligt perspektiv hade jag önskat att politikerna vågat problematisera mera. Att de gillar landsbygden och vill ha kvar dess skolor är knappast en överraskning. Men även om viljan finns så är det ibland inte tillräckligt. Vare sig om någon vill det eller inte finns krafter som ständigt drar resurser från landsbygdsområden till städer. Människor försvinner. Näringsverksamheter. Föreningsliv. Affärer. Skolor. Förklaringen finns i storpolitik och globala mönster som ligger bortom Hörbys kommungränser men som påverkar oss. Resultatet blir att den lokala politiken måste handla om prioriteringar mellan olika saker som alla är önskvärda. Det är här, i samtalet kring sådana prioriteringar, som det politik blir som mest intressant. Tyvärr kom torsdagskvällens samtal i Pärup inte ner på det djupet.

För egen del hoppas jag att detta möte bara är början på en kontinuerlig dialog om landsbygdens framtid. Utmaningar finns precis som jag nämnt i form av förhållanden bortom Hörbys gränser och dessa späs på av saker som klimatförändringar, migration och risk för ekonomiska lågkonjunkturer. För att på bästa sätt värna om det alla säger sig önska, exempelvis en levande landsbygd med fungerande skolor, behöver vi bygga tillit, förståelse och samarbeten där politiker, tjänstemän, föreningsliv och enskilda invånare verkar tillsammans. Ett första steg, som också föreslogs från politikerhåll under kvällen, är att ta fram en strategi för Hörbys landsbygds utveckling. En utmärkt idé som kan bidra till en växande tillit såväl som spännande lösningar för framtiden.