På söndag är det dags för andra vandringen i Askeröd!

Nu går vi vidare i vår serie av vandringar i Askeröd under hösten. På söndag kl 16.30 samlas vi i Stationsparken i Askeröd och går därifrån tillsammans en slinga som går i och omkring bykärnan. Redan här kan ni läsa om ett par av de platser vi kommer att se.

 

 

Järnvägen

Genom Askeröd gick under många år en järnväg med persontrafik såväl som godstrafik. Sträckan Bjärsjölagård-Eslöv öppnades 1866 och kompletterade då sträckan Bjärsjölagård-Ystad som öppnades året före. Kostnaden blev en bit över 4 miljoner kronor, något som kan sättas i perspektiv genom att hänvisa till rallarnas lön som var ca 1 kr per dag.

Det var tack vare järnvägen som det överhuvudtaget växte fram en by i Askeröd; utan järnväg kunde det varit en försvinnande by som många andra. Istället blomstrade byn och något som kan liknas vid en byggboom inträffade på 1870-80 talet. Under dessa och efterföljande år startades också ett flertal verksamheter: det fanns mataffärer, bageri, klädaffärer, mejeri, slakteri, mekanisk verkstad, café, telefonstation, urmakeri mm. De flesta av alla dessa saker tillkom mellan järnvägens ankomst och första världskriget.

Det var med 1930-talets depression som vändningen kom. Depressionen slog hårt mot mindre privatägda järnvägar och SJ tog över många sträckor, däribland den genom Askeröd. Till en början gick tågen fortsatt efter samma schema men framåt 60-talet började många järnvägslinjer drabbas av nedläggning. Sträckan mellan Eslöv och Ystad höll ut ett tag men 30 maj 1981 gick sista persontåget. Sträckan stängdes officiellt 1983 och revs upp 1984.

Ett av de sista tågen som passerade Askeröd. 1981. Foro: Sigurd Nilsson

 

Intressanta hus

Stationshuset speglar dåtiden i sin tegelarkitektur och blev ett naturligt centrum för den framväxande byn. 1872 flyttade första stationsinspektören in på husets övervåning och i mer än hundra år bodde där sedan järnvägsfolk med familjer. Huset hyste också postkontor fram till 1973. När tågtrafiken upphörde såldes huset som privatbostad.

Mitt emot Stationshuset hittar vi bland annat ett numera grönt hus som länge var känt som Raabs affär. Historien är den att handlaren J O Oldén byggden huset runt år 1900 och startade mataffär (vid tidpunkten den tredje matvaruaffären i den omedelbara närheten) varpå han sedan följdes av fem olika handlare som alla bedrev affär. Den siste hette Henning Raab och efter dennes död 1977 upphörde affären som då var byns sista. Detta upplevde många som ett dråpslag för byns existens.

Huset som kallas Hildas Café ligger också mitt emot stationen. Här drev Hilda Persson under många år ett bageri och café. Under bageriets dagar hade Hilda hjälp av flertalet inneboende bagerskor och bagarelever. Caféet blev en viktig mötesplats för byns invånare och som vi kommer höra senare var det också här i huset som idrottsklubben Askeröds IF startades 1944. I huset fanns även en telefonstation som bemannades dygnet runt med en så kallad telefonissa som kopplade alla samtal rätt.

Spannmålsmagasinet byggdes i början av 1900-talet av Sven Nilsson som var Askeröds stora affärsman. Det höga huset inrymde ett spannmålsmagasin medan det lägre huset var en del av Askeröds andelsslakteri som under sin blomstringsperiod var ett av Skånes större landsbygdsslakterier. I spannmålsmagasinet bedrevs som sagt spannmålshandel men man tillhandahöll även andra typer av förnödenheter till lantbruket, något som pågick i olika former ända in på 1990-talet.

Det så kallade Funkishuset ligger en bit in på Jöns Bengts väg och var när det byggdes under brinnande krig (stod färdigt 1945) del av en djärv och modern stil kallad funkis. Även detta hus hyste under en period en affär.

 

Ekhagen

2007 fick Sigurd Nilsson, boende i Askeröd, Hörby kommuns miljöpris för sitt ”exemplariska mångåriga naturvårdsengagemang att med hjälp av röjning och slåtter återställa floran i ekhagen i anslutning till Askeröds by. Ekhagen som åsyftas är de 2 ha som återfinns bakom husen på gatan som går igenom Askeröd och som även ramas in av Jöns Bengts väg på ena sidan och idrottsplatsen på den andra. Det var i mitten av 1980-talet som Sigurd inledde sitt arbete med att hugga omkring ett tunnland med lie och från 1990-talet hela hagen med slåtterbalk. Han fick då bra stöd av Hörby Naturvårdsförening, markägare, grannar och byförening. Även Länsstyrelsens Naturvårdsenhet var under flera år på plats och gav råd och under några år även ekonomiskt bidrag.

Området hade betats i hundratals år men hotades nu av att växa igen. Genom Sigurds insatser behöll området en rik markflora som både utgjorde ett välkommet inslag i det åkerdominerade landskapet och resulterade i en ökad medvetenhet och engagemang bland byns invånare.

I samband med ägarbyte fick Sigurd 2010 avsluta sitt skötselavtal av hagen med Länsstyrelsen. Sedan dess har tyvärr många sällsynta arter försvunnit men hagen bär en fin historia och utgör fortfarande ett vackert och viktigt inslag i jordbrukslandskapet.

 

En sund själ i en sund kropp

Askeröds IF bildades 1944 inne i Hildas Café. Avsikten att bereda ortens unga fysisk aktivitet under mottot ”en sund själ i en sund kropp”. Fotboll var den dominerande sporten i föreningen då och har så varit ända fram till nu, även om andra idrotter har bedrivits under sporadiska perioder.

Ganska snabbt efter föreningens bildande fanns en god uppslutning kring dess aktiviteter. Under perioder lär uppemot 90 % av bygdens alla unga pojkar ha gått igenom ungdomen och på något sätt varit involverad i fotbollen. Framåt 80- och 90-talet vann dessutom flickfotbollen terräng och Askeröds IF blev en pionjärförening på damsidan med lag så högt upp i seriesystemet som division 1 (damernas näst högsta serie). Även herrlaget har varit framgångsrikt och var under många år det mest framstående laget i Hörby kommun. Askeröds IF var således, trots ortens ringa storlek, en förening känd för väldigt många fotbollsintresserade i Skåne.

Även om föreningen fortfarande mår väl är den inte riktigt lika framgångsrik längre. Särskilt tråkigt är att damlaget har behövt lägga ner verksamheten på grund av för få spelare. Herrlaget finns kvar och befinner sig just nu i division 5. Men precis som när klubben bildades finns fortfarande stort intresse bland bygdens unga och det finns både pojk- och flicklag som kommer samman för träningar några gånger i veckan. Med andra ord lever grundarnas avsikt kvar än idag och Askeröds IF har fortfarande en viktig del i att förse ungdomar med en meningsfull och sund vardag.

Vandring i vackert landskap

Den första av tre vandringar anordnade av Askerödsbygdens byförening, Omställning Askeröd och Holma Folkhögskola hölls under torsdagskvällen. Totalt blev det 15 stycken som medverkade mer eller mindre under promenaden som gick över Askeröds Mosse. Även om just denna promenad är relativt välkänd i byn var det många som inte hade gått där förut. Tillsammans fick vi uppleva ett vackert landskap som är värt ett besök för alla som uppskattar stillhet, djurliv och fin natur.

Nästa vandring sker den 3 september med samling i Stationsparken kl 16.30. Mer information om den vandringen kommer här på hemsidan inom kort!

Hörby kommun rustar upp Askeröds lekplats!

Under våren har Askerödsbygdens Byförening, främst genom Angela Spencer, arbetat för att få till förbättringar av Askeröds lekplats. Bland annat har det anordnats workshops, funnits kontakter med Hörby kommun och vi har också lyckats få ett finansiellt bidrag från Hela Sverige ska leva Skåne på 10 000 kr.

I måndags kom beskedet att kommunen nu har bestämt att de är villiga att satsa på en upprustning av lekplatsen. Arbetet kommer inledas under hösten.

För den som vill ställa frågor eller komma med idéer är det inte för sent, maila Angela på angela_spencer(at)Hotmail.com. Angela kommer vara i kontakt med kommunen i förarbetet inför upprustningen.

Vandring vid Askeröds Mosse

Det finns mycket fin natur kring Askeröd, där du kan gå, springa eller cykla. Under sensommaren kommer byföreningen i samarbete med Omställning Askeröd och Holma Folkhögskola presentera tre promenadstråk, där du kan uppleva naturens gång under hela året. Under promenaderna kommer du också att få höra om historien bakom många av de platser vi passerar.Den första vandringen går runt Askeröds Mosse den 24 augusti kl 18.30 med samling i Stationsparken. Här kan du nu läsa mer om vandringen.

 

Askeröds Mosse

Askeröds Mosse är en del av Kävlingeåprojektet som är ett samarbete mellan 9 kommuner inom Kävlingeåns avrinningsområde. Området har historiskt sett varit ett våtmarksområde med bete och torvtäckt. Det omfattar omkring 12 ha och innehåller i dag 6 mindre dammar med tillhörande översvämningsområden. Mossan anlades under 2005. Området tillhör 6 olika fastighetsägare, som idag sköter området genom en samfällighetsförening. Syftet med återetableringen av våtmarksområdet är att minska miljöpåverkan i avrinningsområdet för Kävlinge å, samt att minska transporten av näring ut till havet. Ett syfte är även att öka den biologiska mångfalden.

Från otillgängligt till rekreationsområde

Foto: Bengt Bengtsson

Under många år låg stora delar av området oanvänt och var ganska otillgängligt med sina sumpområden, massor av brännässlor, tistlar, kaveldun och meterhögt gräs. Med mossprojektet schaktades hela området. Enbart enstaka träd och några skogsdungar lämnades kvar och låga dammar grävdes ut med tillhörande översvämningsområden. Området iordningställdes till djurbete och kring den sista dammen till uppodling. Idag hålls området betat och hägnat så att det går att promenera runt hela eller delar av våtmarksområdet.

Fågellivet
Framför allt fågellivet har njutit gott av våtmarkssatsningen. Under åren har fler och fler fåglar synts till i dammarna och angränsande skogsdungar. Under vinter och vår kan du se stora mängder gäss, mest grågäss, men även kanadagäss, sädgäss och vitkindade gäss förekommer, samt sångsvan. Gässen gör också att havsörnen ibland stryker förbi höst- och vintertid, och även kungsörn och pilgrimsfalk har observerats. Under flytten både vår och höst kan du ha tur att se många (även sällsynta) fåglar, som stannar över i mossen en dag eller två. Våren 2017 sågs bland annat kungsfiskare och ägretthäger hålla till i dammen intill reningsverket.

På sommaren är det mestadels häckande fåglar som syns i och invid mossen: knölsvan, grågås, gråhäger, grav- och gräsand, sothöna och inte minst en art som verkligen har gynnats av alla moss- och dammprojekt i Kävlingeåns avrinningsområde, nämligen gråhakedoppingen. Spana efter en fågel liggande på vattnet, stor som en and med lång spetsig näbb, röd hals och grå kind. Den som lyssnar och kikar lite noggrannare kan även hitta både sävsparv och kärrsångare. För några år sedan gjorde även brun kärrhök ett häckningsförsök, men det misslyckades – vassarna är inte tillräckligt omfattande. Omvandlingen av mossen har även inneburit att trollsländorna trivs bra och det har gjort att lärkfalken numer är en årlig gäst under sommaren.

Växtligheten
Efter iordningsställandet av våtmarken har särskilt stora bestånd av gul svärdslilja på försommaren varit ett av de mera spektakulära tecknen. I gränsdiket syns på våren små ansamlingar av kabbeleka. Under sommar och sensommar blommar tjärblomster och fackelblomster med sina skarpt rosa blommor tillsammans med vitklövern, som trivs med betandet. Du finner även det gulvita älggräset, mjölkört, dunört och numera gott om tistlar. Härtill kommer ett stort antal andra blommande växter och buskar fram för allt längs med diket och i de små dungarna. De flesta växterna är typiska för mossjord och betade områden. I skogsdungen finns tidigt på våren både snödroppe och gullviva.

Djurlivet
Småfisk finns i dammarna och i diket tillsammans med olika grodor och andra vattenlevande insekter. Dessutom finns rådjur och vildsvin i skogsdungarna och 2017 verkar ett rävpar ha etablerat sig liksom en utter (på vandring) har iakttagits.

Utvecklingen
Både djur- och fågellivet samt växtligheten förändras kontinuerligt. Nya arter kommer till för varje år allt eftersom området utvecklas. Det, som har varit så intressant, är att det har gått väldigt fort med etableringen av många arter av både växter och djur/fåglar. Det är mycket tydligt att den biologiska mångfalden har ökat. I dag finns gott om växtlighet för en mångfaldig insektsfauna och därmed också en ökad diversitet bland fåglar och andra djur.

Mossen från ovan. Foto: Bengt Bengtsson